2025-11-11
Vår nylanserade visselblåsartjänst uppmärksammas i en artikel i MälaröNytt
2025-11-11
Bussdepån i Enlunda är ett strategiskt misstag – inte en samhällsvinst
Om nu Fredrik Ohls (L) och därmed Mittenstyret betraktar bussdepån som en samhällsviktig funktion, måste det också återspeglas i valet av lokalisering.
Enlunda ligger vid entrén till Färingsö, norr om Lullehovsbron, den enda fasta förbindelsen till fastlandet. Det innebär att hela Färingsö, och därmed en ny bussdepå, riskerar att bli avskuren vid en broavstängning, oavsett om den orsakas av olycka, naturhändelse eller angrepp. I kris- eller krigstid är det en direkt och allvarlig sårbarhet.
Alla är överens om att bussdepån i Tappström behöver omlokaliseras för att frigöra mark och möjliggöra utvecklingen av centrum. Men att flytta en samhällsviktig funktion till en plats med begränsad tillgänglighet och utan redundans är ett strategiskt misstag.
Opinionen är dessutom tydlig.
I vår öppna undersökning med nästan 300 svarande motsätter sig drygt 76 % en placering i Enlunda.
Det handlar inte om motstånd mot utveckling – utan om att invånarna vill ha en rationell, hållbar och säker lokalisering av en central samhällsfunktion.
Våra broar har redan identifierats som kritiska sårbarheter. Detta har påtalats i MSB:s vägledning Planering för samhällsviktig verksamhet (2022) och bekräftas även i EY:s senaste revisionsrapport, där kommunens broar lyfts som en särskild riskfaktor.
Kollektivtrafiken är också en nyckelresurs vid kris och evakuering. Det är ingen slump att bussarna i regionen nu utrustas med RAKEL, civilförsvarets egna kommunikationssystem.
Det finns flera tungt vägande skäl till varför placeringen i Enlunda bör omprövas i sin helhet.
Enlunda bussdepå – från kommunal angelägenhet till regional resurs
Trafiklösningen dröjer – tidigast klar 2029
Sårbar placering norr om Lullehovsbron
Kostnaderna har skenat
Begränsad framtida kapacitet
Miljöpåverkan i känsligt område
Växande politisk osäkerhet
Region Stockholm och Trafikförvaltningen behöver agera
Det står nu klart att frågan om Enlunda-depån inte längre kan betraktas som en kommunal angelägenhet. När en samhällsviktig funktion placeras bakom en sårbar bro, påverkar det hela regionens beredskap. Därför bör Länsstyrelsen och Region Stockholm ta över ledningen i frågan och initiera en ny lokaliseringsutredning i samverkan med Trafikförvaltningen och MSB.
Ekerö kommun har visat att man saknar förmåga att se den större bilden, nu måste storebror kliva in.
2025-10-20
Om maktens arrogans och demokratins glömska i Ekerö kommun
När kommunstyrelsens ordförande Hanna Svensson (S) säger att kommunen ”inte har några ägare att rapportera till” och ”inte kan lägga pengar på hög”, blottläggs en syn på politik som är både demokratisk analfabetism och ekonomisk lättja. Det är ett avslöjande ögonblick, en glimt av hur långt kommunledningen har fjärmat sig från den verklighet där människor faktiskt lever och betalar sin skatt.
”Inga ägare att rapportera till” – men vilka är vi då?
Det finns bara ett svar: medborgarna är kommunens ägare.
Inte tjänstemännen. Inte partierna. Inte det så kallade Mittenstyret.
Kommunen är ingen bolagsstyrelse som får experimentera med våra pengar i fred. Den är en demokratisk organisation som verkar på uppdrag av invånarna. Kommunstyrelsen är inte en självständig maktsfär utan en verkställande funktion under kommunfullmäktige, och fullmäktige är i sin tur folkets förlängda arm.
Att tala som om kommunen saknade ägare är att förneka det mandat som varje förtroendevald bygger hela sin legitimitet på. Det är mer än ett slarvigt ordval, det är ett tankefel som vittnar om maktfullkomlighet. För om ingen äger, vem ansvarar då?
”Vi kan inte lägga pengar på hög” – men vi kan låna till ishallar?
Den andra delen av uttalandet är lika bekymmersam.
Kommuner får spara pengar, inte på banken som privatpersoner, men genom resultatutjämningsreserv (RUR) och genom att bygga upp ett överskott som ger handlingsutrymme vid konjunktursvängningar. Det är god ekonomisk hushållning, ett krav enligt kommunallagen.
Att låtsas att kommunen inte kan spara är därför direkt felaktigt.
Sanningen är snarare att Mittenstyret inte vill spara, eftersom en symbolisk skattesänkning på 10 öre (vilket motsvarar 80,88 kronor per år för en genomsnittlig Ekeröbo) är politiskt tacksammare inför valåret 2026 än att stärka ekonomin.
Samtidigt erkänner kommunen att endast 30 procent av investeringarna egenfinansieras. Resten lånas. Man sänker alltså skatten, och ökar lånebehoven. Det är inte långsiktigt ansvarstagande. Det är valfläsk på kredit.
Förra året höjde Mittenstyret skatten med 22 öre. Nu, inför valåret, vill man sänka den med 10. Det kallas inte ansvarstagande – det kallas valfläsk. Man ger tillbaka en tia efter att ha tagit tjugotvå, och vill ha applåder för det.
När självbilden blir viktigare än verkligheten
Den här sortens retorik, där varje kritisk fråga avfärdas som ”populism” och varje invändning möts med en föreläsning om ansvar, är symptomatisk för en politisk kultur som tappat kontakten med sin grundidé: att representera.
När Mittenstyret beskriver Ekerö som en ”välmående kommun i balans” men samtidigt förminskar invånarnas oro över VA-tvång, förlorade skolskjutsar och beslut fattade utan lokal förankring, då handlar det inte längre om styrning, utan om självtillräcklighet.
En påminnelse från demokratins grunder
Kommunallagen 1 kap. 4 § slår fast att kommuner ska bygga på demokratins och den kommunala självstyrelsens principer. Det innebär att all makt härleder från folket. Det är folket som är huvudman. Det är folket som betalar, påverkar och utkräver ansvar.
När en kommunledning glömmer det, när den börjar tala som om den styr ett aktiebolag utan ägare, då har man redan börjat förlora den demokratiska kompassen.
Respekt för oss som bär kommunen
Som allt som osar för mycket, till slut känner alla stanken.
Att sänka skatten med 10 öre medan man lånar till investeringar, och samtidigt säga att man inte har någon att redovisa inför, är inte ansvarstagande. Det är valfläsk marinerat i arrogans.
Mittenstyret behöver visa respekt för de människor som faktiskt ger kommunen sitt uppdrag.
Söderbergainitiativet har tillsammans med Stavsborgsupproret tilldelats Mälaröpartiets Demokratipris 2025.
Priset består av ett stipendium på totalt 10 000 kronor, som i år delas lika mellan de två vinnarna.
Demokratipriset delas ut vart fjärde år till initiativ som på ett särskilt sätt stärkt öppenhet, transparens och medborgarinflytande i Ekerö kommun.
– Vi är stolta och glada över utmärkelsen. För oss är priset ett erkännande för alla de Söderbergabor som engagerat sig, ifrågasatt och vågat stå upp för demokratin. Det visar att medborgarnas röst spelar roll, säger Kenneth Nyström, talesperson för Söderbergainitiativet.
Under det gångna året har Söderbergainitiativet drivit frågor om insyn och dialog i kommunens planprocesser, skapat plattformar för lokal mobilisering och utvecklat nya verktyg för medborgarinflytande. Demokratipriset ses nu som en språngbräda inför det kommande valåret 2026.
– Demokratin måste försvaras varje dag, inte bara vart fjärde år vid valurnan. Vi kommer att fortsätta stå på medborgarnas sida, granska besluten och skapa nya vägar för öppenhet och inflytande, säger Kenneth Nyström.
Om Mälaröpartiets Demokratipris
Mälaröpartiets Demokratipris instiftades 2017 (då under namnet Öpartiet) och delas ut vart fjärde år, året före kommunvalet. Syftet är att uppmärksamma personer, föreningar eller nätverk som bidragit till stärkt demokrati, transparens och medborgardialog i Ekerö kommun.
2025-05-30
Ekerö kommun föreslår nu att arbetet med FÖP Södra Färingsö avslutas. Det är en tydlig reträtt från Mittenstyret – en delseger för alla oss som stått upp för Färingsös landsbygd, odlingsbara mark, livskraft och en ekonomiskt hållbar utveckling.
Skrivbordslösningen mötte verkligheten – och verkligheten satte ner foten.
Vi vill vara mycket tydliga:
Första ronden om FÖP är vunnen – men matchen är långt ifrån över.
Mittenstyret omgrupperar. Planerna på exploatering har inte övergivits – de har bara skjutits upp och paketerats om. Genom att flytta frågan till arbetet med den kommunövergripande översiktsplanen, som ska beslutas 2027, försöker man avväpna kritiken inför valet 2026.
Dessutom tas detta beslut nu med kort varsel i KSAu den 2 juni och i KS den 16 juni – utan föregående beredning i Samhällsbyggnadsnämnden och utan beslut i Kommunfullmäktige. Det är ett avsteg från den normala processen, och det är svårt att tolka det som annat än ett sätt att runda opinionen och undvika öppen debatt.
Vi i Söderberga Initiativet accepterar inte att bli bortfintade.
Vi kommer att fortsätta bevaka varje steg i kommunens planering – med samma kraft, samma närvaro och samma envishet som hittills.